Attefallshus och friggebod har du säkerligen hört talas om. Men vad gäller för dessa och varför heter de som de gör? Och vad är en Bolundare? Här reder vi ut begreppen.
Friggebod
En friggebod är en s.k. komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus. Friggeboden får vara högst 15 kvadratmeter och får inte vara högre än 3 meter. Du behöver inget bygglov men det finns vissa regler som du måste följa.
Om friggeboden ska ligga närmare tomtgränsen än 4,5 meter måste du få ett medgivande från dina grannar. Boden kan användas som förråd, gäststuga eller något annat. Det viktiga är att den ska vara ett komplement till en bostad. Alltså får inte friggeboden vara den enda byggnaden på tomten.
Namnet Friggebod kommer från Birgit Friggebo som var bostadsminister i slutet av 70-talet. Hon avskaffade bygglovskravet för små bodar under 10 kvadratmeter. 2008 ändrades maxstorleken till 15 kvadratmeter.
Attefallshus
Ett attefallshus är en utökning av friggeboden. Sedan 2014 kan man bygga 25 kvadratmeter utan bygglov. För ett attefallshus gäller regeln att man måste anmäla sitt bygge till byggnadsnämnden. Man måste också få ett startbesked innan man sätter igång. I och med att ett attefallshus kan vara så pass mycket större så är det mer användbart för de flesta. Du får lov att använda attefallshuset som en bostad, men det måste redan finnas ett bostadshus på tomten.
Namnet attefallshus kommer från Stefan Attefall som var civil- och bostadsminister 2010 till 2014. Det var under hans tid som bostadsminister som Boverket kom fram med de nya reglerna.
Bolundare
En bolundare är ytterligare en utökning av friggeboden. Sedan 2020 kan man bygga upp till 30 kvadratmeter. Bolundare kommer från Per Bolund som är språkrör för Miljöpartiet och under sin tid som finansmarknads- och bostadsminister initierade de nya reglerna. Dessa kom fram för att det skulle gå att hyra ut komplementbyggnaden till hyresgäster.